foto: Stockholms Stadsmuseums Arkiv
Anna Lindhagen 1870-1941
Anna Lindhagen har betytt mycket för bevarandet av kulturhistoriska värdefulla miljöer i Stockholm.
Från 1902 till 1925 var hon fosterbarninspektris vid Stockholms fattigvårdsnämnds utackorderingsbyrå. Där arbetade hon på att få till stånd en humanare behandling av ogifta mödrar och deras barn.
Hon var också ordförande i Stockholms kvinnliga rösträttsförening och satt i Stockholms stadsfullmäktige 1911-23 för socialdemokraterna. Från 1921 var hon ledamot av Stadsplanenämnden och Skönhetsrådet. Under åren 1911-16 var hon redaktör för den socialdemokratiska kvinnotidningen Morgonbris.
Hon är mest känd genom initiativet att skapa koloniträdgårdar, 1906 bildade hon tillsammans med Anna Åbergsson Föreningen Koloniträdgårdar i Stockholm.
Södermalms äldre bebyggelse och terrasserade gårdar låg henne varmt om hjärtat – själv var hon uppväxt på Pilgatan, nuvarande Folkungagatan. Som barn lekte hon på Stigberget där Fjällgatan ligger.
Hennes far var justitierådet Albert Lindhagen som var den drivande kraften bakom 1866 års stadsplan i Stockholm, då Stockholms malmar byggdes ut och breda boulevarder och öppna platser skapades. Som ledamot av Stadsfullmäktige och Skönhetsrådet hade Anna Lindhagen många tillfällen att följa stadens utveckling och slå vakt om dess skönhet och särart.
År 1923 i Tidskrift för Hembygdsvård skrev Anna Lindhagen “Till en stads sunda utveckling bör höra även omsorgen om att stadens historia, vad angår dess sätt att bygga och bo, blir bevarad genom minnesmärken – även av enklaste och anspråkslösaste boningshus”.
Från 1902 till 1925 var hon fosterbarninspektris vid Stockholms fattigvårdsnämnds utackorderingsbyrå. Där arbetade hon på att få till stånd en humanare behandling av ogifta mödrar och deras barn.
Hon var också ordförande i Stockholms kvinnliga rösträttsförening och satt i Stockholms stadsfullmäktige 1911-23 för socialdemokraterna. Från 1921 var hon ledamot av Stadsplanenämnden och Skönhetsrådet. Under åren 1911-16 var hon redaktör för den socialdemokratiska kvinnotidningen Morgonbris.
Hon är mest känd genom initiativet att skapa koloniträdgårdar, 1906 bildade hon tillsammans med Anna Åbergsson Föreningen Koloniträdgårdar i Stockholm.
Södermalms äldre bebyggelse och terrasserade gårdar låg henne varmt om hjärtat – själv var hon uppväxt på Pilgatan, nuvarande Folkungagatan. Som barn lekte hon på Stigberget där Fjällgatan ligger.
Hennes far var justitierådet Albert Lindhagen som var den drivande kraften bakom 1866 års stadsplan i Stockholm, då Stockholms malmar byggdes ut och breda boulevarder och öppna platser skapades. Som ledamot av Stadsfullmäktige och Skönhetsrådet hade Anna Lindhagen många tillfällen att följa stadens utveckling och slå vakt om dess skönhet och särart.
År 1923 i Tidskrift för Hembygdsvård skrev Anna Lindhagen “Till en stads sunda utveckling bör höra även omsorgen om att stadens historia, vad angår dess sätt att bygga och bo, blir bevarad genom minnesmärken – även av enklaste och anspråkslösaste boningshus”.
Av Anna Lindhagen
Barns och mödrars rätt: särskilt
med hänsyn till frågan om
bidrag från försumliga försörjare
och om barnpensionering.
– Stockholm 1913
Föredrag vid
fredsdemonstrationerna
den 6 aug. 1916.
– Stockholm 1916
I nationalitetsfrågan.
– Stockholm 1917
Idyller och utsikter: bilder från
Stockholms natur och bebyggelse.
– Stockholm 1923
Koloniträdgårdar och planterade
gårdar.
– Stockholm 1916
Vad vi tänkte: minnen.
– Stockholm 1941
”Mer rättfärdighet och skönhet i
världen – mer planmässighet,
mer rättfärdighet i arbetet
– härföre vare vår strävan”
med hänsyn till frågan om
bidrag från försumliga försörjare
och om barnpensionering.
– Stockholm 1913
Föredrag vid
fredsdemonstrationerna
den 6 aug. 1916.
– Stockholm 1916
I nationalitetsfrågan.
– Stockholm 1917
Idyller och utsikter: bilder från
Stockholms natur och bebyggelse.
– Stockholm 1923
Koloniträdgårdar och planterade
gårdar.
– Stockholm 1916
Vad vi tänkte: minnen.
– Stockholm 1941
”Mer rättfärdighet och skönhet i
världen – mer planmässighet,
mer rättfärdighet i arbetet
– härföre vare vår strävan”